Dag: ljuset, dygnet och alla veckodagar
Dag är den ljusa delen av dygnet eller en period på tjugofyra timmar. Ordet ingår i alla svenska veckodagar och i många fasta uttryck om tid och tillfälle.
Dag är ett av språkets mest använda tidsord. Det betyder både den ljusa tiden mellan gryning och skymning och en hel period på tjugofyra timmar, och därför behövs ibland ordet *dygn* för att vara tydlig. Dag ingår dessutom i varje veckodag, från måndag till söndag, och i hälsningen *god dag*.
- Ljus tid av dygnet. *Dagen var solig och varm.*
- Tjugofyra timmar. *Resan tog tre dagar.*
- Bestämt datum eller tillfälle. *På min födelsedag bakar jag.*
- Period i livet. *På gamla dagar.*
Böjning
| Form | Obestämd | Bestämd |
|---|---|---|
| Singular | en dag | dagen |
| Plural | dagar | dagarna |
| Genitiv singular | dags | dagens |
| Genitiv plural | dagars | dagarnas |
Ordet i meningar
- Vi ses i dag klockan fem.I dag skrivs numera ofta ihop till idag; båda formerna är tillåtna.
- Det är dags att gå hem.Dags är genitivformen, som här används som adverb i betydelsen ”det är tid”.
- Man får ta dagen som den kommer.Fast uttryck för att inte planera för mycket i förväg.
Dag eller dygn?
Ordet *dygn* betyder alltid tjugofyra timmar, medan dag både kan avse ljuset och hela perioden. Något som pågår ”dag och natt” håller aldrig upp, men ”dygnet runt” gäller alla tjugofyra timmar. Dag och natt bildar ett par, liksom morgon och afton. Veckodagarna *tisdag*, *onsdag* och *torsdag* är uppkallade efter de nordiska gudarna Tyr, Oden och Tor. Ordet är urgammalt och finns i alla germanska språk, från engelskans *day* till tyskans *Tag*.
Skrivs det idag eller i dag?
Båda är tillåtna enligt svenska skrivregler. I dag i två ord är den äldre formen.
Vad är skillnaden mellan dag och dygn?
Dygn är exakt tjugofyra timmar. Dag kan även vara bara den ljusa delen av dygnet.