Vad betyder vila, både som paus och som verb?
Vila är att slappna av eller sluta anstränga sig, och också själva pausen. Verbet har även betydelsen att stödja sig eller ligga på något.
Vila är något få klarar sig utan, och ordet finns både som verb och substantiv. Man kan vila efter en lång dag, få en välbehövlig vila eller se ett hus vila på en grund. Det mest talande med ordet är att det ofta handlar om att inte göra något alls, och det räknas ändå som en aktivitet. Läkare ger det som recept.
- Slappna av, återhämta sig (verb). *Du måste vila i några dagar.*
- Paus, ro (substantiv). *Hon unnade sig en stunds vila.*
- Stödja sig eller ligga på (verb). *Taket vilar på tolv pelare.*
- Begravd, dö (högtidligt). *Här vilar min farfar.*
Böjning
| Form | Ord | Kommentar |
|---|---|---|
| Infinitiv | vila | att vila |
| Presens | vilar | jag vilar |
| Preteritum | vilade | hon vilade |
| Supinum | vilat | har vilat |
| Imperativ | vila! | Vila nu! |
| Substantiv | en vila, vilan | genitiv vilas |
Så används ordet i en mening
- Vi vilar en timme innan vi går vidare.Verbet tar ingen direkt objekt; man vilar, men man vilar *sig* när det betonas.
- Efter jobbet behöver jag lite vila.Substantivet är oräkneligt och används oftast i singular.
- Företaget vilar på lagrarna.Bildligt: man slutar anstränga sig för att man redan har lyckats.
Uttryck och sammansättningar
- Vila på lagrarna – nöja sig med tidigare framgångar.
- Vila i frid – formel på dödsannonser och gravstenar, se frid.
- Vilodag, vilorum, vilstol – vanliga sammansättningar.
- Vila ut – vila tills man är helt återhämtad, ofta kopplat till sömn.
Vilka verbgrupper tillhör vila?
Verbet hör till grupp 1 (vilar, vilade, vilat), det vill säga den regelbundna gruppen på -ar.
Är vila och vilja besläktade?
De låter lika men är olika ord. Vila handlar om ro, vilja om vad man önskar.