Sökare: den som söker – och kamerans lilla fönster
En sökare är en person som söker något, eller en del av en kamera eller kikare som man tittar i för att rikta in sig. Ordet böjs en sökare, sökaren, sökare.
En sökare är någon som letar efter något. Ordet finns både hos människan och i tekniken: den som söker meningen med livet och kamerans lilla fönster heter båda sökare. Det kommer av verbet *söka* med ändelsen -are.
- Person som söker något. *Han var en andlig sökare.*
- Del av kamera. *Titta i sökaren och tryck av.*
- Del av kikare eller teleskop. *Sökaren hjälper dig att hitta stjärnorna.*
Böjning
| Form | Obestämd | Bestämd |
|---|---|---|
| Singular | en sökare | sökaren |
| Plural | sökare | sökarna |
| Genitiv singular | en sökares | sökarens |
| Genitiv plural | sökares | sökarnas |
Så används sökare i meningar
- Hon var en sökare hela sitt liv.Bildligt: någon som aldrig blir nöjd.
- Titta i sökaren innan du tar bilden.Praktiskt fotoråd.
- Sökarna spred ut sig i skogen.Plural är oförändrad i obestämd form: sökare.
Sökare och ordbildning
Svenska bildar ofta personbeteckningar av verb med ändelsen -are: *skrivare*, *läsare*, *sökare*. Kameran har en *sökare* som visar motivet, och en bild ramas in genom den. I en spegelreflexkamera bygger sökaren på en spegel som lyfter upp ljuset till ögat, och många äldre kameror har en liten fönstersökare av glas. Ett teleskop har ofta en liten sökare som är lättare att rikta än själva teleskopet. I andlig bemärkelse är sökaren en person som ställer stora frågor om livet och tron. Ordet är nära släkt med *sökande* och *sökning*.
Är sökare och sökmotor samma sak?
Nej. En sökmotor är ett dataprogram som letar på nätet, en sökare är oftast en person eller en kameradel.
Hur gör man utan sökare på en digital kamera?
Man ramar in bilden på skärmen, kallad display, i stället för att titta genom en sökare.