Spegel: vad är det, och varför säger vi 'spegla'?

En spegel är en blank yta, vanligen av glas med metallbeläggning, som återger det som befinner sig framför den. Ordet böjs en spegel, spegeln, speglar.

En spegel visar dig det som du vanligtvis inte ser: ditt eget ansikte. Ordet kommer ytterst från latinets 'speculum', som även gav oss ordet spekulera. I dag används spegel både om föremålet och bildligt om något som återger verkligheten.

Böjning

FormObestämdBestämd
Singularen spegelspegeln
Pluralspeglarspeglarna
Genitiv singularen spegelsspegelns
Verbspeglaspeglar, speglade, speglat

Så används spegel i meningar

Spegel i idiom och sammansättningar

Uttryck som *spegelbild* och *spegelvänd* beskriver något som är vänt åt andra hållet. En *backspegel* sitter på bilen och en *sidospegel* på sidan. Sagan om Snövit har den berömda frasen 'Spegel, spegel på väggen där'. Material som glas behövs för att göra en spegel, och den som tittar ser en bild av sig själv. Ordet är besläktat med tyskans *Spiegel*, och engelskans *speculate* har samma latinska rot.

Varför är en spegelbild omvänd?

Spegeln vänder egentligen på riktningen framåt och bakåt, inte höger och vänster. Det är vår tolkning av bilden som gör att den upplevs som omvänd.

Är spegel ett en-ord eller ett ett-ord?

Ett en-ord: en spegel, spegeln.

Källor

WhatsAppXTelegramFacebook

Fler ord med 6 bokstäver