Leende: ett ord som både är verb, substantiv och adjektiv
Ett leende är ett uttryck i ansiktet där mungiporna höjs, som tecken på glädje, vänlighet eller förtjusning. Ordet är samtidigt presens particip av verbet le.
Ett leende är den enklaste gesten för att visa att man är vänligt sinnad. Ordet är släkt med verbet le, och det är ovanligt nog en form som både kan vara substantiv och adjektiv. Mungiporna går uppåt, ögonen mjuknar och mottagaren tolkar det oftast som ett gott tecken.
- Uttryck med uppdragna mungipor. *Hon bemötte honom med ett leende.*
- Glad eller vänlig (adjektiv, particip). *Det leende barnet vinkade.*
- Bildligt: välvilligt bemötande. *Lyckan log med ett brett leende.*
Böjning
| Form | Substantiv | Verb |
|---|---|---|
| Infinitiv | — | le |
| Presens | — | ler |
| Preteritum | — | log |
| Supinum | — | lett |
| Substantiv | ett leende, leendet, leenden, leendena | — |
Leende i meningar
- Hon hälsade med ett varmt leende.Neutral och vanlig formulering. Adjektiven varm, vänlig och brett passar bra.
- Han log blygt mot kameran.Verbet le är oregelbundet: preteritum är log, inte lede.
- Det leende ansiktet i dörren var min moster.Här är leende ett adjektiv (presens particip) och står före substantivet.
Le, skratta och flina
Verbet *le* är ett av de korta, starka verben i svenskan, och formerna *log* och *lett* är något man gärna lär sig utantill. Skillnaden mellan orden är liten men tydlig: ett leende är tyst, ett skratt hörs och ett *flin* är ofta lite retsamt eller skevt. I ansiktet är det mungiporna som arbetar, men ett äkta leende får också ögonen att veckas. Därför säger man ibland att leendet når ögonen. Ett leende är ofta det första man ser av en främling, och det bidrar till att man känner glädje.
Hur böjs verbet le?
Le, ler, log, lett. Imperativ är le!
Är leende ett ett-ord?
Ja: ett leende, leendet, flera leenden.
Vad är skillnaden mellan leende och skratt?
Ett leende är tyst och bara synligt i ansiktet, medan ett skratt är ett ljud.