Luffare eller tågluffare? Så hänger orden ihop
En luffare är en person som reser omkring utan fast bostad eller arbete. Ordet är gammaldags och används idag mest om rest, eller som en skämtsam benämning.
En luffare är en person som drar omkring från plats till plats, ofta till fots. Ordet ligger bakom spelet luffarschack, som alla svenska skolbarn har ritat i sina räknehäften. Det gamla ordet har ofta en något nedlåtande bismak, så numera använder man hellre *hemlös* när det gäller människor utan bostad.
- Kringvandrare utan fast hem. *En luffare knackade på ladugårdsdörren.*
- Person som reser billigt. *Hon tågluffade genom Europa som ung.*
- Ovårdad person (skämtsamt). *Han ser ut som en luffare i den där rocken.*
Böjning
| Form | Obestämd | Bestämd |
|---|---|---|
| Singular | en luffare | luffaren |
| Plural | luffare | luffarna |
| Genitiv singular | luffares | luffarens |
| Genitiv plural | luffares | luffarnas |
Luffare i meningar
- Förr i tiden kom luffarna till gårdarna och bad om mat.Historisk beskrivning från den tid då landsvägarna var fulla av vandrare.
- Vi ska tågluffa i sommar.Tågluffa är vanligt i vardagsspråk för att resa runt med tågkort.
- Luffarschack är ett spel för två personer.Om spelet, där man ska få fem av sina tecken i rad på rutat papper.
Från landsvägen till rutat papper
Verbet *luffa* betyder att gå eller färdas runt, och därifrån kommer både *luffare* och *tågluffa*, ett begrepp som blev populärt när ungdomar började resa med Interrail på 1970-talet. Luffarschack har däremot inget med schack att göra: spelet liknar tre-i-rad, men man ska få fem i rad på ett oändligt rutnät. Namnet påminner om att spelet lätt kan spelas av någon som saknar annat än penna och papper. Att resa utan fast mål och utan större pengar har länge lockat unga.
Är luffare ett stötande ord?
Det kan upplevas så när det används om utsatta människor. Hemlös är ett mer neutralt ord.
Vad är tågluffning?
Att resa runt med tåg, ofta billigt och med enkelt boende. Ordet används om många slags resor.