Spanare: den som spejar efter något
En spanare är en person som spanar, alltså håller utkik efter något. Ordet används om fågelskådare, scouter, poliser och soldater.
En spanare är någon som håller utkik efter något eller någon. Ordet är bildat av verbet spana, som betyder att noggrant se efter. Det kan vara en fågelskådare i en skog, en scout som tar reda på vägen eller en polis som följer en misstänkt.
- Person som håller utkik. *Spanaren stod i masten och tittade ut över havet.*
- Polis som spanar. *Spanarna följde bilen i flera dagar.*
- Fågelskådare. *Fågelspanare samlades vid sjön.*
- Militär: förtrupp. *Spanarna rapporterade tillbaka till basen.*
Böjning
| Form | Obestämd | Bestämd |
|---|---|---|
| Singular | en spanare | spanaren |
| Plural | spanare | spanarna |
| Genitiv singular | spanares | spanarens |
| Verb | spana | spanar, spanade, spanat |
Så används ordet
- Spanaren stod på berget och såg ut över dalen.Berättande stil.
- Polisens spanare fick syn på bilen.Nyhetsstil, om polisarbete.
- Jag är en ivrig fågelspanare.Hobbyspråk. Sammansättningen *fågelspanare* är vanlig.
Spanare, spion och skådare
En spion samlar hemlig information, ofta för en främmande makt, medan en spanare snarare håller uppsikt eller söker. Ordet kan också stå för den som studerar något på avstånd, och med en kikare blir det lättare. Verbet *spana* finns i uttrycket *spana in*, som i ungdomsspråket betyder titta noga på något. Ett släktord är *skådare*, som i *fågelskådare* eller *stjärnskådare*, och ordet *spaning* beskriver själva arbetet.
Vad är skillnaden mellan spanare och spion?
Spanaren observerar öppet eller diskret, spionen skaffar hemlig information för någon annans räkning.
Hur böjs spanare?
Det är ett en-ord: en spanare, spanaren, flera spanare, spanarna.