Bröd: bakverket som gett oss ordet för uppehälle
Bröd är ett bakverk av mjöl, vatten och ofta jäst. Ordet används också om uppehälle i uttryck som tjäna sitt bröd.
Bröd är bakverk av mjöl, vatten och ofta jäst eller surdeg. Ordet betyder också uppehälle, som när man tjänar sitt bröd, och visar hur viktigt bröd varit som mat. Den svenska traditionen har knäckebröd och tunnbröd som egna sorter.
- Bakverk. *Hon bakade bröd varje helg.*
- Brödbit eller limpa. *Skär ett bröd i skivor.*
- Uppehälle. *Han tjänade sitt bröd som snickare.*
- Som förled. *Brödkaka, smörgås, brödrost.*
Böjning
| Form | Singular | Plural |
|---|---|---|
| Obestämd form | ett bröd | bröd |
| Bestämd form | brödet | bröden |
| Genitiv obestämd | ett bröds | bröds |
| Genitiv bestämd | brödets | bröden |
| Sammansättning | knäckebröd | tunnbröd |
Så används ordet
- Vi åt nybakat bröd med smör.Neutralt, hemmalagat.
- Hon skär brödet i tunna skivor.Bestämd form.
- Han tjänade sitt dagliga bröd.Bildligt, om arbete.
Bröd i uttryck och historia
- Dagligt bröd. Det man behöver för att leva, efter Fader vår.
- Bröd och spel. Tillfredsställelse genom mat och underhållning, från romersk tid.
- Dela brödet. Gemenskap vid måltid.
- Ordet i köket. Ett bröd äts gärna som en smörgås, och det bakas på mjöl.
Bröd är ett av de äldsta livsmedlen, och spår efter bakning finns tusentals år tillbaka. Brödet har ofta fått symbolisk betydelse i religioner och sedvänjor, till exempel i nattvarden. Än idag är bröd basmat i många länder.
Hur blir pluralen av bröd?
Bröd är lika i plural: två bröd. Bestämd plural är bröden.
Vad är knäckebröd?
Ett torrt, tunt bröd som är typiskt för Sverige.