Spöke: vad betyder det, och finns det på riktigt?
Ett spöke är en dödsandes gestalt i folktro och skräckberättelser. Ordet används också bildligt om något som oroar eller förföljer.
Ett spöke är den döda som inte kan lämna världen i sagor och skrämmande historier. Den som ’ser spöken’ inbillar sig faror som inte finns. Ordet används också om gamla problem som dyker upp igen.
- Dödsande eller gengångare. *Barnen berättade spökhistorier vid lägerelden.*
- Bildligt: gammalt problem. *Finanskrisens spöke hängde över marknaden.*
- Utklädd gestalt. *Barnen klädde ut sig till spöken på Halloween.*
Böjning
| Form | Obestämd | Bestämd |
|---|---|---|
| Singular | ett spöke | spöket |
| Plural | spöken | spökena |
| Genitiv singular | ett spökes | spökets |
| Verb | spöka | spökar |
Spöke i meningar
- Man säger att det spökar på slottet.Verbet spöka betyder att ett spöke visar sig, men också att något obehagligt dyker upp.
- Han tror inte på spöken.Pluralen är spöken, bestämd plural spökena.
- Hon har sett spöken, sa hennes bror.Se spöken betyder att tro sig se faror som inte finns.
Spöke i sammansättningar
Orden *spökhus*, *spökstad* och *spökskrivare* visar hur flexibelt ordet är. Ett *spökhus* är ett hus där det sägs spöka, och en *spökstad* är en övergiven ort. Ett *spöke* kan också vara ett litet barn i ett lakan. En *spökskrivare* skriver en bok som någon annan får namnet på. Ordet kommer från lågtyskan, och i fantasiberättelser förekommer spöken ofta tillsammans med varulvar och vampyrer. Spöken associeras gärna med natten och gamla slott.
Hur böjs spöke?
Ett spöke, spöket, spöken, spökena. Verbet böjs spöka, spökar, spökade, spökat.
Vad är en spökskrivare?
Någon som skriver en text som publiceras under en annan persons namn.