Lidande: när smärta och nöd blir en upplevelse
Lidande är det som en människa eller ett djur genomgår när hon har ont, saknar något eller drabbas av svårigheter. Ordet kan handla om kropp, själ eller båda.
Lidande är ett av språkets allvarligaste ord. Ordet beskriver inte bara att något gör ont, utan hela upplevelsen av att utstå det. Det kommer av verbet *lida*, och det som lider är ofta både kropp och sinne. Man kan tala om ett lidande som varar en kväll eller en hel livstid.
- Fysiskt eller själsligt illamående. *Sjukdomen medförde stort lidande.*
- Det att utstå något svårt. *Krigets lidande drabbade alla.*
- Pina eller prövning. *Hon ville slippa djurens lidande.*
Böjning
| Form | Obestämd | Bestämd |
|---|---|---|
| Singular | ett lidande | lidandet |
| Plural | lidanden | lidandena |
| Genitiv singular | lidandes | lidandets |
| Genitiv plural | lidandens | lidandenas |
Så används ordet i meningar
- Hon ville lindra patientens lidande.Vanlig formulering inom vård och omsorg.
- Efter all den väntan blev det ett långt lidande.Lidande kan även användas lite överdrivet, med ett litet skimmer av humor.
- Kristi lidande beskrivs i passionsberättelsen.Högre stil. Man ser ordet ofta i religiösa texter, där det kallas passion.
Smärta, sorg och lidande
Orden ligger nära varandra men betyder inte samma sak. *Smärta* är själva förnimmelsen, smärtan i kroppen. *Sorg* är känslan efter en förlust, och sorgen kan finnas utan att något gör ont. Lidande är det bredaste: det omfattar både smärtan och sorgen, och framför allt det att man genomlever dem. Därför kan man ha mycket smärta utan lidande, till exempel under en operation med bra bedövning, och lidande utan någon fysisk smärta alls.
Är lidande ett verb?
Nej, det är ett substantiv, bildat av verbet lida, som i *lida av huvudvärk* eller *lida nederlag*.
Vilket genus har lidande?
Ordet är ett ett-ord: ett lidande, lidandet. Pluralen lidanden används mest när man talar om olika slags prövningar.