Fästmö: den kvinna du är förlovad med
En fästmö är en kvinna som är förlovad med någon och har lovat att gifta sig. Den manliga motsvarigheten är fästman.
Orden för kärlek och löften har ofta gamla rötter, och fästmö är ett tydligt exempel. Ordet består av *fästa*, att binda ihop, och *mö*, en ung kvinna, alltså en kvinna som har fästs vid någon genom ett löfte. Det är ett lite högtidligt ord idag.
- Kvinna som är förlovad. *Hans fästmö bor i Göteborg.*
- Brudens roll före bröllopet. *Fästmön fick en ring av honom.*
Former och motsvarigheter
| Form | Ord | Kommentar |
|---|---|---|
| Obestämd form | en fästmö | utrum |
| Bestämd form | fästmön | ändelsen -n |
| Genitiv | fästmös | fästmöns |
| Manlig motsvarighet | en fästman | plural fästmän |
| Könsneutralt | förlovad | *de är förlovade* |
Exempel i meningar
- Han presenterade sin fästmö för familjen.Naturligt men något gammaldags; många säger *sambo* eller *flickvän*.
- De är förlovade sedan i somras.Det vardagliga alternativet som passar alla kön.
- Fästmön stod vid altaret i vitt.Litterärt språk, vanligt i äldre romaner.
Fästa och mö: ordets ursprung
Ordet har sin bakgrund i en gammal sed där ett giftermål först *fästes*, alltså bestämdes, innan själva vigseln. Därför säger man ännu *fästa en ring*. Samma verb finns i *fästman*. Idag har ordet blivit sällsynt i tal, där man oftare hör *förlovad* eller *sambo*. Relaterade ord är make och fru, som beskriver nästa steg i relationen.
Används fästmö fortfarande?
Ja, men mest i skrift, i högtidliga sammanhang och i historiska texter.
Vad heter det för en man?
Fästman. Båda orden kan ersättas av *förlovad*, som fungerar för alla.