Exil – att leva utanför sitt land
Exil är ett tillstånd där någon tvingas eller väljer att leva utanför sitt hemland, ofta av politiska skäl.
Exil betyder att leva borta från sitt land av tvång eller av politiska skäl. Ordet går tillbaka på latinets *exilium*, som betyder landsförvisning, och har alltid haft en tung klang. Det används mest i hög stil eller i historisk och politisk text.
- Landsflykt eller landsförvisning. *Författaren levde i exil i tjugo år.*
- Fritt val att bo utomlands av politiska skäl. *Hon valde exilen.*
- Plats där man lever. *Exilens stad blev hans nya hem.*
Böjning
| Form | Singular | Plural |
|---|---|---|
| Obestämd form | en exil | exiler (sällsynt) |
| Bestämd form | exilen | exilerna |
| Genitiv | exilens | exilernas |
| Genus | utrum (en) | – |
| Sammansättning | exilregering | exilregeringar |
Så använder du ordet
- Regeringen satt i exil i London under kriget.Historiskt; formell stil.
- Hon levde i exil efter kuppen.Politisk användning; tung ton.
- Exilen blev en tid av längtan.Litterär användning.
Exil, flykt och asyl
- Exil beskriver tillståndet att leva utanför hemlandet.
- Flykt är själva rörelsen bort från fara.
- Asyl är skydd som en stat ger den som är förföljd.
- Exilregering – en regering som verkar utanför landet den styr över.
- Exillitteratur – litteratur skriven av författare i landsflykt.
Är exil och landsflykt samma sak?
I stort sett ja. Exil är mer allmänt, och landsflykt betonar oftare själva flykten.
Kan man vara i exil frivilligt?
Ja, ibland väljer man själv att lämna landet av politisk övertygelse, men ordet antyder att det inte går att återvända.
Hur används exil i dag?
Mest om politiska flyktingar, författare och konstnärer, och även bildligt om den som känner sig bortkopplad. Se också hemland.