Dal: det låga landskapet mellan höjderna
En dal är en långsträckt sänka i landskapet, ofta mellan berg eller höjder och ofta med en å eller älv i botten. Ordet används även bildligt om en svacka.
Dal är ordet för det lägsta i landskapet. Det är en sänka som formats av vatten eller is, och i dalen ligger ofta vattendrag, byar och odlingsmark. Dalen kan vara trång och brant som i fjällen eller bred och mjuk som ute på slätten, och i äldre svenska användes ordet ibland i religiös bemärkelse.
- Sänka mellan höjder. *Byn ligger i en djup dal.*
- Bildligt: svacka. *Efter bakslaget var han i en dal.*
- Förled i landskapsnamn. *Dalarna, Dalsland.*
Böjning
| Form | Obestämd | Bestämd |
|---|---|---|
| Singular | en dal | dalen |
| Plural | dalar | dalarna |
| Genitiv singular | dals | dalens |
| Genitiv plural | dalars | dalarnas |
Ordet i meningar
- Floden slingrar sig genom dalen.Neutral, naturbeskrivning.
- Efter hösten följde en dal i hennes humör.Bildligt för en nedgång eller en svacka.
- Vi vandrade ner i dalen.Riktningen är nedåt eftersom dalen är lägre än omgivningen.
Dal i namn och uttryck
- Dalarna — landskap i Sverige som fått sitt namn av de dalar som finns där.
- Jämmerdal — plats för elände, ofta bildligt: *den här världens jämmerdal*.
- Dalgång — den nedsänkta delen av en dal, ofta med en å.
- Dalsland — landskap i västra Sverige vars namn också innehåller dal.
- Se även berg, kulle och sjö för andra landformer.
Vad är en dalgång?
Den platta eller svagt sluttande delen i botten av en dal, ofta med en å eller väg.
Vad är motsatsen till dal?
Berg, höjd eller kulle. En dal är lägre än landskapet runt omkring.