Buse: busig person eller skojfrisk skurk
En buse är en busig eller bråkig person, ofta en pojke eller man. Ordet kan vara kärleksfullt eller skämtsamt, men ibland också nedsättande.
En buse är en person som gör bus eller skapar oordning. Ordet är ofta skämtsamt, som i ”din lilla buse”, men kan också beskriva en riktig bråkmakare. Det är alltså starkt beroende av tonen i rösten.
- Busig person. *Lilla busen sprang runt i huset.*
- Bråkmakare. *Vakten ryckte ut mot en buse.*
- Skojfrisk typ. *En riktig buse, men snäll.*
Böjning
| Form | Singular | Plural |
|---|---|---|
| Obestämd form | en buse | busar |
| Bestämd form | busen | busarna |
| Genitiv obestämd | en buses | busars |
| Genitiv bestämd | busens | busarnas |
| Adjektiv | busig | busigt |
Så används ordet
- Din lilla buse, du gömde mina nycklar!Kärleksfull ton till barn.
- Polisen grep en buse i parken.Vardagligt, svagt nedsättande.
- Han var en liten buse men hjärtegod.Beskrivning med lekfull ton.
Buse, bus och busig
- Bus. Spratt eller lekfullt hyss: *göra bus*.
- Busig. Lekfullt stygg: *ett busigt barn*.
- Buse. Personen som gör bus. Ordet är mest vanligt som kärleksord.
- Förväxling. En skurk är mer allvarlig än en buse, och en tjuv stjäl.
Ordet är vanligast i talspråk och äldre texter. Unga idag väljer gärna andra ord, som bråkstake eller busunge. I barnböcker förekommer buse ofta som en lekfull karaktär, som Emil i Lönneberga, känd för sina hyss.
Är buse ett fult ord?
Nej, men det kan låta föraktfullt i fel ton. I familjen är det ofta kärleksfullt.
Skillnaden mellan buse och skurk?
En buse kan vara lekfull, en skurk är oftast ond.