Bröst: kropp, kött och simsätt i ett enda ord

Ordet bröst rymmer flera betydelser, från brösthåla till middagsbord. Det går tillbaka på fornnordiskans *brjóst* och är släkt med engelskans *breast*. På svenska används det om kroppsdelen, om simsättet bröstsim och om köttet från fåglar.

• Främre delen av bålen. *Han slog sig för bröstet.*
• Bröstkorgens framsida. *Läkaren lyssnade på bröstet.*
• Fågelkött. *Kycklingbröst är magert.*
• Simsätt (bröstsim). *Hon simmar bröstsim.*

Böjning

Bröst i meningar

• Hon bar barnet mot bröstet.Mild, vardaglig användning.
• Jag köpte två kycklingbröst till middagen.Plural har samma form som singular.
• Han fick en smärta i bröstet.Medicinskt: bröstsmärta kräver ibland vård.

Bröst i uttryck

• Slå sig för bröstet betyder att skryta.
• Lätta sitt hjärta är ett annat sätt att tala om det som ligger på bröstet.
• Bröstkorg är skelettet kring hjärta och lungor.
• Bröstficka är fickan på kavajen, och bröstbild är en bild av överkroppen.
• Ordet för hela kropp är mer allmänt än bröst.

I äldre och poetiskt språk står bröstet också för människans inre, som i att ha något tungt *på bröstet*. Observera att ordet är neutrum, så pluralen blir *bröst* utan ändelse. Många säger ändå ”bröster” i talspråk, men det rekommenderas inte i skrift. På engelska skiljer man mellan *chest* och *breast*, medan svenskan klarar sig med ett enda ord. Ordet används även i mat och matlagning: bröstet är den delen av djuret som ger mjukt, magert kött, och därför ser du det ofta på menyer och i butikens kyldisk. Inom idrotten finns bröstsim, en av de fyra simstilarna vid sidan av fjäril, ryggsim och frisim.