Vind, både luftström och översta våningen
Vind är rörelse i luften, men också utrymmet under taket i ett hus. Orden stavas lika men har olika genus.
Vind är ett av språkets dubbelgångare. Den ena vinden blåser, den andra ligger under taket och rymmer julpynt och gamla möbler. Orden stavas lika men skiljs åt av genus: en vind blåser, men ett vind är en vindsvåning. Det syns i de bestämda formerna, för vinden kan alltså betyda båda sakerna.
- Rörelse i luften (en vind). *En frisk vind från väster.*
- Utrymme under taket (ett vind). *Vi förvarar kartongerna på vinden.*
- Bildligt, tendens. *Det blåser nya vindar i företaget.*
Böjning
| Form | Betydelse | Singular → plural |
|---|---|---|
| en vind | luftström | vind → vindar |
| ett vind | översta våning | vind → vindar |
| Bestämd form | båda | vinden, vindarna |
| Genitiv | båda | vinds, vindens |
Så används ordet i en mening
- Vinden vände under natten.Utan sammanhang vet man inte om det är väder eller en våning; här tydligt väder.
- Vi bor på vinden och har utsikt över taken.Talspråk för vindsvåning; ett vind brukar sägas med bestämd form.
- Det blåser nya vindar.Bildligt uttryck för förändring, vanligt i nyhetsspråk.
Uttryck med vind
- Vända kappan efter vinden – anpassa sig för egen vinning.
- Vind för våg – hänsynslöst och planlöst, till exempel *springa vind för våg*.
- Snabb som vinden – mycket snabb.
- Medvind och motvind – lycka respektive besvär, ofta om karriär och ekonomi.