Väntan: tiden mellan nu och det som ska komma
Väntan är substantivet för tillståndet att vänta, det vill säga att dröja kvar tills något händer eller någon kommer.
Väntan är något alla känner igen. Den kan vara lång som en timme i en sjukhuskorridor eller kort och spännande som sekunderna före en tårtanskärning. Ordet beskriver själva tillståndet, medan verbet *vänta* beskriver handlingen.
- Tillståndet att vänta. *Väntan blev lång.*
- Förväntan (vardagligt). *Väntan inför resan var nästan det bästa.*
- I väntan på (fast fras). *I väntan på bussen läste hon en bok.*
- Graviditet (äldre). *Hon var i väntan.*
Böjning
| Form | Ord | Exempel |
|---|---|---|
| Obestämd singular | en väntan | en lång väntan |
| Bestämd singular | väntan | väntan var tröttsam |
| Plural | väntningar | (sällsynt) långa väntningar |
| Genitiv | väntans | väntans tider |
| Verb (infinitiv) | vänta | vi får vänta |
Ordet i meningar
- Väntan blev längre än vi trodde.Ordet står oftast utan artikel eller i bestämd form som subjekt.
- I väntan på svar höll vi tummarna.Fast frasen *i väntan på* används i formellt och vardagligt språk.
- Det var värt väntan.Här är ordet bestämt och används figurativt.
Väntan eller förväntan?
- Väntan – själva tiden man väntar. *Väntan var jobbig.*
- Förväntan – en känsla av att se fram emot. *Hon fylldes av förväntan.*
- Väntrum och väntetid är vanliga sammansättningar.
- Orden tid och talamod hör naturligt ihop med väntan: tid går och tålamod prövas.
- Ett känt ordspråk lyder *Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge.*
Heter det väntan eller väntning?
Båda finns, men *väntan* är den vanliga formen. *Väntning* är sällsynt.
Vad betyder väntans tider?
Det är ett gammalt uttryck för tiden före en födelse, men används ibland skämtsamt om all slags spänd väntan.