Vanära: när skammen fastnar på ett namn
Vanära är djup skam eller förlust av heder, ofta på grund av ett svek eller ett brott som blivit känt.
Vanära är ett ord med tyngd. Den som lever i vanära har förlorat sitt goda namn inför andra. Ordet hör mest hemma i historiska och högtidliga sammanhang, men det förekommer också i nyheter om svek och skandaler. Förr kunde vanära drabba hela släkten, och därför ville man till varje pris undvika den. Mildare ord för liknande känslor är skam och blygsel.
- Förlorad heder. *Han föll i vanära efter avslöjandet.*
- Något som drar skam över någon. *Lögnen blev hans vanära.*
- Verbet vanära. *Att fuska vanärar idrotten.*
Böjning
| Form | Ord | Exempel |
|---|---|---|
| Obestämd form | en vanära | en djup vanära |
| Bestämd form | vanäran | vanäran följde honom |
| Plural | – | Ordet används sällan i plural. |
| Genitiv | vanärans | vanärans pris |
| Verb: infinitiv | vanära | Han vanärade familjen. |
Vanära i en mening
- Hon dog i vanära men blev senare rentvådd.Dramatiskt, nästan litterärt språk.
- Det är en vanära för landet.Stark formulering om något skamligt.
- Skandalen drog vanära över bolaget.Vanligt i tidningsspråk.
Förstavelsen van-
- Van- betyder bristfällig eller felaktig. Den finns i *vanvett, vanmakt, vanskapt, vanvård* och *vanära*.
- Ära betyder heder, så vanära är motsatsen till ära.
- Besläktat: vanärande (nedsättande) och vanhedra, som betyder samma sak som vanära som verb.
- Fast uttryck: ”leva i vanära” beskriver någon som alla vänt ryggen åt.
- Finlandssvenska: ordet används på samma sätt och känns lika högtidligt som i Sverige.
Vad är motsatsen till vanära?
Ära eller heder, alltså ett gott rykte.
Är vanära ett vanligt ord?
Nej, det är ganska högtidligt. I vardagen säger man oftare skam eller skandal.