Uppväxt: de år då du blir den du är
Uppväxt betyder perioden då en människa växer upp, från barndom till vuxen ålder, och de förhållanden som präglar den. Ordet används också om djur och växter.
Uppväxt beskriver tiden då du blir till den du är. Ordet handlar inte bara om att bli längre utan om vad som formar en människa: familj, kamrater, plats och tid. När någon frågar om din uppväxt vill de veta hur det var att växa upp.
- Tiden som barn och ungdom. *Hon hade en trygg uppväxt.*
- Miljön man växer upp i. *Hans uppväxt präglades av havet.*
- Tillväxt hos växter eller djur. *Plantans uppväxt tar två år.*
- Se även barndom och ungdom.
Böjning
| Form | Singular | Kommentar |
|---|---|---|
| Obestämd form | en uppväxt | Plural är ovanlig |
| Bestämd form | uppväxten | Vanligaste formen |
| Genitiv | uppväxtens | – |
| Verb | växa upp | växer, växte, vuxit upp |
| Genus | utrum (en) | – |
Så används ordet i meningar
- Jag tillbringade hela min uppväxt i Norrland.Neutral och vanlig.
- Uppväxten var inte alltid lätt.Betonar vad som formades.
- Uppväxtåren präglar våra värderingar.Sammansättning.
Verbet växa upp
Substantivet uppväxt är bildat av verbet *växa upp*. Lägg märke till att verbet skrivs i två ord, *växa upp*, medan substantivet skrivs ihop: *uppväxt*. Verbet böjs *växa upp, växer upp, växte upp, vuxit upp*. Ordet används på samma sätt i finlandssvenskan. Sammansättningar som *uppväxtmiljö*, *uppväxtvillkor* och *uppväxtstad* är vanliga i texter om barns hälsa och utveckling.
Vanliga frågor
Vad är skillnaden mellan uppväxt och barndom?
Barndom är själva åldersperioden, medan uppväxt också rymmer miljön och livsvillkoren.
Hur böjs verbet växa upp?
Växa upp, växer upp, växte upp, vuxit upp.