Stank: den starka lukten och verbet stinka
Stank är en mycket obehaglig, stickande lukt. Det är också preteritumformen av verbet stinka.
Stank är en stark, motbjudande lukt som man gärna slipper. Ordet är också preteritum av verbet stinka, så ’det stank’ betyder att det luktade illa. Bara sammanhanget visar vilket av orden som avses.
- Stark obehaglig lukt (substantiv). *Stanken från soporna var olidlig.*
- Preteritum av stinka (verb). *Rummet stank av rök.*
Böjning
| Form | Substantiv | Verb |
|---|---|---|
| Obestämd singular | en stank | stinka |
| Bestämd singular | stanken | — |
| Presens | — | stinker |
| Preteritum | — | stank |
| Supinum | — | stunkit |
Stank i meningar
- Stanken sprider sig i trapphuset.Substantivet böjs en stank, stanken. Plural används sällan.
- Soporna stank i värmen.Här är stank verbets preteritum.
- Hela källaren fylldes av en unken stank.Adjektiv som unken, kvav och bitter passar bra framför ordet stank.
- Det stinker fisk här inne.Presens är stinker; vardagligt också luktar illa.
Stank, lukt och doft
Ordet lukt är neutralt och kan vara både god och dålig. Motsatsen till stank är doft, som alltid är positiv. *Stank* har en klart negativ laddning och passar bäst om det som luktar riktigt illa. Verbet *stinka* kan också användas bildligt om något som verkar moraliskt tvivelaktigt: ’det stinker korruption’. Stanken kan vara ett varningstecken, till exempel vid gasläckage eller mögel i väggen.
Hur uttalas stank?
Med kort a och tydligt k-ljud: ’stank’. Det rimmar på bank och tank.
Är stank och stinka samma ord?
De hör ihop. Stank är dels ett substantiv, dels verbets preteritum: stinka, stank, stunkit.
Vad är motsatsen till stank?
Doft, som används om behaglig lukt.