Påle: en stolpe i marken och på tomten
En påle är en lång, smal stav av trä, metall eller betong som är nedsatt i marken. Ordet används både om stängsel och om byggnaders grund.
En påle är en stav som går i marken och bär upp något. Det är byggnadens osynliga hjälte: pålen syns ofta inte alls, men utan den skulle huset sjunka. Ordet går tillbaka på latinets *palus*, och det har funnits på svenska sedan medeltiden.
- Stolpe eller stör. *Han slog ner en påle för staketet.*
- Grundläggningspåle. *Huset vilar på tusentals pålar.*
- Märke eller gräns. *En påle markerar tomtgränsen.*
Böjning
| Form | Svenska | Exempel |
|---|---|---|
| Obestämd singular | en påle | En lång påle. |
| Bestämd singular | pålen | Pålen står stadigt. |
| Obestämd plural | pålar | Gamla pålar. |
| Bestämd plural | pålarna | Pålarna ruttnade. |
| Genitiv | påles / pålens | Pålens topp. |
Påle i meningar
- Staketet hålls uppe av tjocka pålar.Konkret, vardagligt.
- Han stod som en påle och sa ingenting.Uttryck för att stå stel och tyst.
- Husets grund är pålad ner till berget.Byggspråk; verbet påla, 'pålning'.
Pålar och Stockholm
Pålning är ett sätt att grundlägga hus där marken är mjuk. Många hus i Stockholm vilar på träpålar eller betongpålar som är drivna ner till fast mark. Uttrycket 'stå som en påle' bygger på just denna bild av något rakt och orörligt. Närbesläktade ord är *stolpe* och *stör*. Läs mer om grund och hus.
Vad är skillnaden mellan påle och stolpe?
Stolpe är det vanligare ordet. Påle används ofta om något som slås ner i marken eller bär upp en grund.
Vad är pålning?
Att driva ned pålar i marken som grundläggning.
Hur uttalas påle?
Med långt å: /påle/, betoning på första stavelsen.