Hosta: att få luften ur lungorna med ett ljud
Hosta är ett reflexmässigt kraftigt utandning av luft, ofta för att rensa luftvägarna. Ordet är både substantiv (en hosta) och verb (att hosta).
En hosta är kroppens sätt att rensa luftvägarna. Hostan är en reflex, och den kan vara allt från en kort harkling till långdragna anfall. Ordet fungerar som både substantiv och verb, och det ljudhärmande draget syns tydligt i uttalet.
- Reflexartad utandning (substantiv). *Han hade en torr hosta.*
- Verb: ge ifrån sig en hosta. *Hon hostade i handen.*
- Hosta upp. *Han hostade upp slem.*
Böjning
| Form | Substantiv | Verb |
|---|---|---|
| Grundform / infinitiv | en hosta | hosta |
| Bestämd form / presens | hostan | hostar |
| Plural / preteritum | hostor | hostade |
| Bestämd plural / supinum | hostorna | hostat |
Exempel i meningar
- Jag har haft hosta i en vecka.Substantiv i singular, utan artikel kan det låta vardagligt.
- Hosta inte på maten!Imperativ; hosta in i armvecket är numera vanligt råd.
- Hon hostade till för att väcka uppmärksamhet.Hosta till kan vara avsiktligt, som signal.
Hosta, harkling och kikhosta
I medicinskt språk skiljer man mellan torrhosta och slemhosta. Kikhosta är en bakteriesjukdom som numera förebyggs genom vaccination i det svenska barnvaccinationsprogrammet. Ett gammalt råd är att hosta i armvecket i stället för i handen, för att smittan inte ska spridas. Vid långvarig hosta bör man söka läkare, särskilt om den åtföljs av andnöd. Hosta sätter sig ofta i hals och bröst.
Hur böjs verbet hosta?
Hosta, hostar, hostade, hostat. Imperativ: hosta!
Vad är skillnaden mellan hosta och harkla sig?
Hosta kommer från luftvägarna och lungorna, harklingen är en lättare rensning av strupen.
När är hosta ett varningstecken?
Vid långvarig hosta, blodiga upphostningar eller andnöd bör man kontakta vården.