Hand: kroppsdel med oregelbunden plural
Hand är kroppsdelen längst ut på armen, med fingrar och handflata. Ordet har en oregelbunden plural, händer, och används i många fasta uttryck.
Hand är kanske svenskans mest använda kroppsdel i uttryck. Ordet hand får olika betydelser beroende på vilken preposition som följer: i hand, för hand eller på hand. Och pluralen är en av få som ändrar vokal.
- Kroppsdel. *Hon höll hans hand.*
- Handstil. *Brevet var skrivet för hand.*
- Prioritetsordning (i första hand). *I första hand vill jag ha fred.*
- Kortspel. *Han fick en dålig hand.*
Böjning
| Form | Singular | Plural |
|---|---|---|
| Obestämd form | en hand | händer |
| Bestämd form | handen | händerna |
| Genitiv | handens | händernas |
| Sammansättning | handduk, handskar | handtag |
Så används ordet
- Rör inte med händerna!Plural med omljud.
- Jag tar hand om barnen i dag.Uttryck: sköta om.
- Det görs för hand, inte med maskin.Betyder manuellt.
Hand, händer och fingrar
Pluralen händer har fått omljud (a blir ä), som i *man–män* och *tand–tänder*. Verbet *hända* ser lika ut men har ett annat ursprung. Handen har fem fingrar, och den hänger vid armen. Uttrycken är många: *hand i hand* (tillsammans), *på egen hand* (utan hjälp), *i första hand* (främst), *i andra hand* (näst efter), *ta hand om* och *ge en hjälpande hand*. Hand har också lånats till sammansättningar som *handslag*, *handledare* och *handbok*. Att skaka hand är en vanlig hälsning i Sverige, särskilt vid första mötet.
Hur blir hand i plural?
Händer, med omljud. Det heter alltså inte "hander" eller "hands".
Vad betyder i första hand?
Främst eller i första prioritet, motsatsen är i andra hand.