Furir: en militär grad med franskt ursprung

Furir är en äldre militär grad för underbefäl, ursprungligen den som ordnade förråd och förläggning åt en trupp.

Ordet furir hör hemma i militärens värld. En furir är en äldre grad för underbefäl, och titeln hänger ihop med att ordna mat, kvarter och förråd åt en trupp. Ordet används numera mest i historiska sammanhang.

Böjning

FormObestämdBestämd
Singularen furirfuriren
Pluralfurirerfurirerna
Genitiv sg.furirsfurirens
Genitiv pl.furirersfurirernas

Furir i en mening

Ordets väg in i svenskan

Furir kommer via tyskans *Furier* från franskans *fourrier*, ursprungligen den som skaffade foder och kvarter åt en armé. Rotordet är *fourrage*, 'foder', och det visar att ordet först rörde logistik, inte strid. Titeln fanns i många länders arméer under flera hundra år. I Sverige hörde den till underbefälet och var ett steg mot högre grader. Ett militärt sammanhang gör ordet begripligt, och en soldat kunde ha en furir som närmaste chef. Det är lätt att förväxla ordet med *furiös*, 'rasande', som hör till en helt annan rot.

Vad gjorde en furir?

Han ordnade förläggning, mat och förråd åt en trupp och hade underbefälsgrad.

Finns graden furir kvar?

Den hör till äldre gradsystem och används mest historiskt i dag.

Hur böjs furir?

En furir, furiren, furirer, furirerna.

Källor

WhatsAppXTelegramFacebook

Fler ord med 5 bokstäver