Föda: näring eller att föda barn
Föda har två huvudbetydelser: mat och näring, eller att ge liv åt ett barn eller en unge. Det är både substantiv och verb.
Föda är ett av de ord där ordklassen avgör allt. Som substantiv är det mat, som verb är det att skänka liv. Dessutom är böjningen lite oregelbunden, vilket gör att många osäkra skribenter slår upp den.
- Näring (substantiv). *Djuren söker föda på vintern.*
- Ge liv åt barn (verb). *Hon födde en dotter.*
- Uppfostra och föda upp (partikelverb). *Man föder upp grisar på gården.*
Böjning
| Form | Verb | Substantiv |
|---|---|---|
| Grundform | föda | en föda |
| Presens | föder | – |
| Preteritum | födde | – |
| Supinum | fött | – |
| Imperativ | föd | – |
Så används ordet
- Björnarna letar efter föda inför vintern.Substantiv, vanligt i naturreportage.
- Hon har fött tre barn.Supinum fött, inte "födat".
- Han föddes i Göteborg 1990.Passiv form: födas, föddes, fötts.
Föda, födelse och födas
Verbet har en passiv form, födas, som används om den som kommer till världen: "Jag föddes i april." Substantivet födelse beskriver själva händelsen och finns i *födelsedag*, *födelseort* och *födelseår*. Som substantiv för mat är *föda* ganska högtidligt – i vardagen säger man mat. Märk också att *föda upp* kan betyda både att få djur att växa och att dra upp ett barn, medan *föda fram* används bildligt om idéer: "projektet föddes ur en vision".
Är det fött eller födat?
Fött är korrekt supinum: "Hon har fött barn." Födat finns inte i standardspråket.
Är föda och mat samma sak?
Inte riktigt. Föda är ett mer allmänt och formellt ord, ofta om djur eller människans basala behov.