Bruk: sätt, vana och järnbruk
Bruk betyder användning eller sedvänja, men också en industri, särskilt ett järn- eller pappersbruk, och murbruk.
Bruk är ett ord med flera betydelser, men huvudtanken är användning. Ordet betyder både att man gör bruk av något och att något är bruk, alltså en vana. Dessutom kallas en äldre industri för bruk, särskilt vid vattendrag i Sverige.
- Användning. *Verktyget togs i bruk.*
- Sedvänja. *Det är brukligt att hälsa.*
- Industri. *Järnbruket låg vid ån.*
- Murbruk. *Hon blandade bruk till muren.*
Böjning
| Form | Singular | Plural |
|---|---|---|
| Obestämd form | ett bruk | bruk |
| Bestämd form | bruket | bruken |
| Genitiv obestämd | ett bruks | bruks |
| Genitiv bestämd | brukets | brukens |
| Verb bruka | brukar | brukade |
Så används ordet
- Maskinen togs i bruk förra året.Neutralt, formellt språk.
- Det är bruk att ta av sig skorna.Äldre, högtidligt uttryck.
- Han brukar komma sent.Verbet bruka betyder att göra något ofta.
Bruk i uttryck och industri
- Ta i bruk. Börja använda.
- Komma ur bruk. Sluta användas.
- Sed och bruk. Fasta gamla vanor.
- Bruksort. Plats som växte upp kring ett järnbruk, ofta med fabrik och verk som huvudarbetsgivare.
Många svenska bruksorter växte fram vid vattendrag, där vattenkraften drev hammare och kvarnar. Flera av bruken har lagts ned, men miljöerna med herrgård, arbetarbostäder och kyrka lever kvar som kulturarv. Ordet bruksort säger därför något om en orts historia, inte bara om dess industri.
Vad betyder verbet bruka?
Att göra något vanligt eller att använda. Han brukar cykla betyder att han ofta cyklar.
Är bruk och användning samma?
Ungefär, men bruk låter mer högtidligt.