Beröm: ord som får andra att växa
Beröm är ett uttryck för uppskattning, när man talar gott om någon eller något. Ordet används oftast utan pluralform.
Beröm är något man ger och något man får. Beröm har en fast motpol i uttrycket ris och ros, som betyder kritik och beröm. Beröm hör till de ord som saknar vanlig plural, men det finns verbet berömma som är lätt att böja.
- Uppskattande ord. *Hon fick mycket beröm för arbetet.*
- Uppskattning från publik. *Pjäsen fick beröm av kritikerna.*
- Erkännande. *Det förtjänar beröm.*
Böjning
| Form | Obestämd | Bestämd |
|---|---|---|
| Singular | ett beröm | berömmet |
| Plural | (saknas) | – |
| Genitiv singular | berömms (sällsynt) | berömmets |
| Verb | berömma | berömmer, berömde, berömt |
Så används ordet i en mening
- Läraren gav klassen mycket beröm.Beröm räknas som oräkneligt, därför mycket och inte många.
- Hon blev berömd för sin sång.Adjektivet berömd är släkt men betyder känd.
- Det är värt allt beröm.Fast fras som understryker att något är bra.
Ris och ros
Uttrycket *ris och ros* står för både kritik och beröm. Ordet ris betyder här piskan eller kritiken, och ros betyder beröm. Ros är alltså inte samma ord som blomman, även om det stavas likadant. Motsatsen till beröm är kritik, som beskriver bedömning, ofta negativ. Verbet berömma används i berömma någon för något. Adjektivet *berömvärd* är värt att berömma, medan *berömd* betyder allmänt känd. Skillnaden är viktig: en person kan vara berömd utan att vara berömvärd. Adjektivet *berömmande* beskriver det som uttrycker beröm, som i en berömmande recension. Beröm fungerar bäst när det är specifikt och uppriktigt, och många föredrar att få veta vad som var bra.
Går beröm att pluralböja?
Nästan aldrig. Man säger mycket beröm, inte många berömmar.
Vad är skillnaden mellan berömd och berömvärd?
Berömd betyder känd, berömvärd betyder förtjänt av beröm.