Strand: där land möter hav eller sjö
En strand är den land- eller sandremsa som gränsar mot hav, sjö eller älv. Ordet böjs en strand, stranden, stränder.
En strand är gränsen mellan land och vatten. I Sverige skyddas stränderna av ett särskilt strandskydd som i regel gäller hundra meter från vattnet. Det gör att allmänheten kan komma åt sjöar och hav som annars hade kunnat bebyggas.
- Kantzon mellan land och vatten. *Vi promenerade längs stranden.*
- Sandig plats för bad. *Barnen byggde slott på stranden.*
- Bildligt: land eller kustområde. *Han lämnade sin hemstrand.*
Böjning
| Form | Obestämd | Bestämd |
|---|---|---|
| Singular | en strand | stranden |
| Plural | stränder | stränderna |
| Genitiv singular | en strands | strandens |
| Genitiv plural | stränders | strändernas |
Så används strand i meningar
- Vi satt på stranden och åt glass.Prepositionen är 'på' stranden, inte 'i'.
- Fartyget gick på grund nära stranden.Neutral stil; stranden är bestämd form.
- Stränderna var fyllda av solbadare.Plural har omljud: strand blir stränder.
Strand i sammansättningar och lagen
Ordet är gammalt i språket och finns i många namn på platser, till exempel Strandvägen i Stockholm och Strandgatan i flera städer. Det bildar även många sammansättningar: *badstrand*, *sandstrand*, *strandkant*, *strandpromenad* och *strandskydd*. Det senare reglerar byggande nära vattnet och hänger ihop med allemansrätten. På finlandssvenska används ordet på samma sätt. Det som man oftast hittar vid en strand är sand, hav och vatten. Även ordet kust beskriver ett landområde som ligger vid havet, men kusten är större än stranden.
Vad är skillnaden mellan strand och kust?
Stranden är själva kantzonen vid vattnet, kusten är hela landområdet vid ett hav.
Gäller strandskyddet alla vatten?
I regel gäller det vid hav, sjöar och vattendrag, men kommunen eller länsstyrelsen kan ge dispens eller göra undantag på vissa platser.