Sonson: vad kallas din sons son, och hur böjs ordet?
En sonson är sonen till ens son eller dotter, alltså ett barnbarn. I äldre och formellt språk avser ordet oftast sonens son.
En sonson är sonen till en av ens egna barn. Svenska är ovanligt noggrant när det gäller släktskap: det finns särskilda ord för sonens barn och dotterns barn. I vardagligt tal säger de flesta bara barnbarn, men släkttavlor och arvsbrev använder precisa ord.
- Barnbarn som är pojke. *Farfar bjöd sin sonson på fiske.*
- Sons son (strikt). *Kungens sonson ärvde titeln.*
- Pojke i släktledet under barnen. *Hon sågs hand i hand med sin sonson på bilden.*
Böjning
| Form | Obestämd | Bestämd |
|---|---|---|
| Singular | en sonson | sonsonen |
| Plural | sonsöner | sonsönerna |
| Genitiv singular | en sonsons | sonsonens |
| Genitiv plural | sonsöners | sonsönernas |
Så används sonson i meningar
- Min sonson fyller sex år i morgon.Vardagligt och varmt. Possessiv pronomen 'min' används före ordet.
- Han blev sonson till en känd målare.Efter 'blev' kan ordet stå utan artikel.
- Hans sonsöner tog över företaget.Pluralen är sonsöner, inte 'sonsonar'.
Släktord som liknar varandra
Släkt är ett område där svenskan bygger ord av delar: sonson, sondotter, dotterson och dotterdotter. Det första ledet är den förälder som går före, det sista barnbarnet. En son som får barn gör sin förälder till farfar eller morfar, och barnen blir syskon, se syskon. Man kan också skilja på farfar, farmor, morfar och mormor – och därför har svenskan många fler släktord än engelskan, där 'grandson' räcker för alla.
Är sonson och dotterson samma sak?
Nej. Sonson är son till ens son, dotterson är son till ens dotter. Båda är dock barnbarn.
Använder man ordet i dag?
Ja, men mest i skrift och i släktforskning. I tal räcker 'barnbarn'.