Sökande: den som söker, och en sökande blick
Sökande är den som söker något, till exempel ett arbete eller en plats. Ordet kan också vara ett adjektiv som beskriver något som letar, som en sökande blick.
Ordet sökande är formen av verbet *söka* som används både som substantiv och som adjektiv. Den som söker ett jobb kallas sökande, och blicken hos någon som letar är också sökande. Därför syns ordet både i platsannonser och i berättande texter.
- Person som söker (substantiv). *Det fanns femtio sökande till tjänsten.*
- Som letar (adjektiv). *Hon hade en sökande blick.*
- Ansökande part. *Sökanden ska bifoga intyg.*
Böjning
| Form | Obestämd | Bestämd |
|---|---|---|
| Substantiv, singular | en sökande | sökanden |
| Substantiv, plural | sökande | sökandena |
| Adjektiv | en sökande blick | ett sökande ljus |
| Genitiv singular | sökandes | sökandens |
Så används ordet
- Alla sökande kallas till intervju.Neutralt jobbspråk; ordet är oförändrat i plural.
- Han såg på henne med sökande ögon.Litterärt, om en blick som letar efter något.
- Sökanden måste lämna in sin ansökan senast fredag.Formellt myndighetsspråk med bestämd form sökanden.
Presens particip
Sökande är ett så kallat presens particip, en form som slutar på -ande eller -ende. På liknande sätt bildas *studerande*, *boende* och *ansökande*. Dessa former kan stå som adjektiv, till exempel *en sökande blick*, och som substantiv, *den sökande*. Verbet söka kommer av fornnordiskans *søkja*. Närstående ord är ansökan och sökning.
När är sökande ett adjektiv?
När det står före ett substantiv och beskriver det, till exempel en sökande blick eller ett sökande sinne.
Vad är pluralen av sökande?
Sökande, utan ändelse: femtio sökande.
Används sökande även om dem som söker bostad?
Ja. Alla som söker något, till exempel bostad, utbildning eller stipendium, kallas sökande.