Klippa eller klippa? Substantiv och verb med samma form
Klippa är dels ett substantiv för en stor, kal sten eller ett berg, dels ett verb för att skära med sax. Samma ord, två helt skilda betydelser.
Det finns två ord som klippa. Det ena är en kal bergsmassa vid kusten, det andra en handling med en sax, och de har bara fått samma stavning av en slump. Sammanhanget visar alltid vilket som avses: du klipper håret men bestiger klippan.
- Substantiv: stor sten eller bergssida. *Klippan stupade rakt ned i havet.*
- Verb: skära med sax. *Jag ska klippa mig i morgon.*
- Bildligt: klippa av. *Hon klippte av samtalet.*
- Film och video. *Redigeraren klippte ihop scenerna.*
Böjning
| Form | Substantiv | Verb |
|---|---|---|
| Grundform | en klippa | klippa |
| Presens | — | klipper |
| Preteritum | — | klippte |
| Supinum | — | klippt |
| Plural / imperativ | klippor, klipporna | klipp! |
Så används klippa i meningar
- Fyren står på en klippa.Substantiv – plats vid hav eller berg.
- Kan du klippa pappret rakt?Verb – vardaglig handling med sax.
- Han är min klippa i svåra tider.Bildligt: en person som är stabil och trygg.
Klippor och klipp
Substantivet *klippa* har plural *klippor* och används om branta bergsformationer. Verbet hör till grupp 2 och ändras till *klippte* och *klippt*. I filmspråk betyder *klipp* en övergång mellan två bilder, och därför säger man att regissören klipper. Besläktade ord är berg, sten och hår, som man klipper.
Är klippa ett en-ord eller ett ett-ord?
Substantivet är ett en-ord: en klippa.
Hur böjs verbet klippa?
Klipper, klippte, klippt.
Vad betyder att vara någons klippa?
Att vara den som stöttar och aldrig sviker.
Hur uttalas klippa?
Med kort i och dubbelt p: klip-pa. Betoningen ligger på första stavelsen i både substantivet och verbet.