Gräns: varifrån kommer ordet för linjen mellan två områden?
En gräns är en linje som skiljer två områden åt, till exempel mellan länder, tomter eller begrepp. Ordet används också om största möjliga mått.
En gräns markerar var något tar slut och något annat börjar. Det kan vara en riksgräns med tull och pass eller en osynlig linje i en diskussion. Det mest intressanta med ordet är att det inte alls är ursprungligen nordiskt. Gräns kom in i svenskan under medeltiden.
- Skiljelinje mellan områden. *Gränsen mellan Sverige och Norge är mycket lång.*
- Yttersta mått. *Det finns en gräns för vad jag står ut med.*
- Avgränsning mellan begrepp. *Gränsen mellan skämt och kränkning kan vara tunn.*
Böjning
| Form | Singular | Plural |
|---|---|---|
| Obestämd form | en gräns | gränser |
| Bestämd form | gränsen | gränserna |
| Genitiv | gränsens | gränsernas |
| Verb | gränsa till | gränsar, gränsade, gränsat |
Exempel i meningar
- Vi körde över gränsen vid Svinesund.Gräns i betydelsen riksgräns är väldigt vanligt i nyheter och reseskildringar.
- Det här gränsar till det omöjliga.Verbet gränsa används med till och betyder ligga nära.
- Hon testar sina egna gränser.Pluralen gränser används ofta om personliga ramar.
Ett ord från slaviska språk
Ordet kom till svenskan via lågtyskan, och bakom det ligger slaviska ord som *granica*, ungefär gränsområde. Det är ett exempel på hur handel och kontakter i Östersjöområdet satte spår i språket. Sammansättningar är många: gränsvakt, gränsöverskridande, åldersgräns och smärtgräns. En tomtgräns avgör exempelvis var din granne får bygga. Förväxla inte med gränd, som är en smal gata.
Vad är skillnaden mellan gräns och gränd?
Gräns är en skiljelinje, gränd är en smal gata. Båda uttalas nästan likadant men har olika betydelse.
Kan man gränsa till något?
Ja, verbet gränsa till betyder att ligga intill eller vara nära något, även bildligt.
Hur böjs gräns?
En gräns, gränsen, gränser, gränserna.